Kardiorespirator tadqiqotlar jurnali. Maxsus son. 2022


Subject of the article

BRUGADA SINDROMI: KLINIK HOLAT (92-96)

Authors

Maxkamova M.M., Nurillaeva N.M.

Institution

Toshkent tibbiyot akademiyasi

Abstract

Brugada sindromi - aritmogen kasallik bo'lib, ST segmentining ko'tarilishi va o'ng prekordial EKG ning kamida ikkitasida (V1-3) J nuqtasi kamida 2 mm ga ko'tarilishi [1;4] va qorincha aritmiyasi, hushidan ketish va to'satdan o'lim bilan tavsiflanadi. Brugada elektrokardiogrammasi bo'lgan bemorlarning xavf-xatarli qatlamlari qattiq muhokama qilinmoqda. 20 yoshli ayol Respublika ixtisoslashtirilgan kardiologiya ilmiyamaliy tibbiyot markaziga holsizlik, charchoq va ko‘krak qafasidagi noqulaylik tufayli yotqizilgan. Bemor hushidan ketish va yurak urishidan aziyat chekdi. Bemorlarning so'zlariga ko'ra, oilada otaning to'satdan o'limi bo'lmagan. Ammo EKG natijalarida ukasining ST ko'tarilishi aniqlangan. Elektrokardiogramma V1 va V2 o'tkazgichlarda ST segmentining 4 mm gacha ko'tarilishini ko'rsatdi, bu spontan tip 1 Brugada namunasi sifatida tan olingan. Laboratoriya tekshiruvlari qon zardobida normal troponin T ni, qon zardobida past kaliy darajasini va yallig'lanish belgilarining yo'qligini aniqladi. Exokardiyografik ma'lumotlar normal edi. Brugada sindromining tashxisi Brugada tipidagi 1 elektrokardiogramma va klinik ko'rinish bilan qo'yilgan. Bemorda hushidan ketishdan oldingi va yurak urishi tufayli yuqori xavfli deb hisoblangan. Bemorning ahvoli barqaror, antiaritmik dori-darmonlar bilan davolangan.

Key words

hushidan ketish, qorincha taxikardiyasi, kardioverter defibrilator, NT-proBNP

Literature

1. Brugada P, Brugada J. Right bundle branch block, persistent ST segment elevation and sudden cardiac death: a distinct clinical and electrocardiographic syndrome. J Am Coll Cardiol. 1992; 20:1391-6. 2. Antezelevitch C, Brugada P, Borggrefe M, Brugada J, Brugada R, Corrado D, et al. 2. Brugada syndrome. Report of the second consensus conference: endorsed by the Heart Rhythm Society and the European Heart Rhythm Assotiation. Circulation. 2005; 111:659-70. 3. Sarkozy A, Boussy T, Kourgiannides G, Chierchia GB, Richter S, De Potter T, et al. Long-term follow-up of primary prophylactic implantable cardioverter-defibrilator therapy in Brugada syndrome. Eur Heart J. 2007; 28:334-44. 4. Yap GY, Behr ER, Camm AJ. Drug-indused Brugada syndrome. Europace. 2009; 11:989-94. 5. Sacher F, Probst V, Iesaka Y, Jacon P, Laborderi J, Mizon-Gerard F, et al. Outcome after implantation of cardioverter-defibrilator in patients with Brugada syndrome: a multicenter study. Circulation. 2006; 114:2317-24.6. Belhassen B, Glick A, Viskin S. Efficacy of quinidine in high-risk patients with Brugada syndrome. Circulation. 2004; 110:1731-7. 7. Giustetto C, Drago S, Demarchi PG, Dalmasso P, Bianchi F, Masi AS, et al. Risk stratification of patients with Brugada type electrocardiogram: a community-based prospective study. Europace. 2009; 11:507-13. 8. European Society of Cardiology (ESC). ESC Compendium of Abridged Guidelines 2008. London: Lippincott Williams & Wilkins; 2008. 9. Wilkoff BL, Williamson BD, Stern RS, Moore SL, Lu F, Lee SW, et al; PREPARE Study Investigators. Strategic programming of detection and therapy parameters in implantable cardioverter-defibrillators reduces shocks in primary prevention patients: results from the PREPARE (Primary Prevention Parameters Evaluation) study. J Am Coll Cardiol. 2008; 52(7):541-50. 10. Sangwatanaroj S, Prechawat S, Sunsaneewitayakul B, Sitthisook S, Tosukhowong P, Tungsanga K. New elektrocardiographic leads and the procainamid test for the detection of the Brugada sign in sudden unexplained death syndrom survivors and their relatives. Eur Heart J. 2001; 22:2290-6. 11. Wilde AA, Antzelevitch C, Borggrefe M, Brugada J, Brugada R, Brugada P, et al. Proposed diagnostic criteria for the Brugada syndrome: consensus report. Circulation. 2002; 106:2514-9.